Har ni nån gång haft den där känslan som gnager hål i magen helt utan anledning?
Ibland så blir jag så osäker på känslor å alla i min närhet att jag bara vill lägga mej ner å gråta en skvätt :'(

Jag är så less på att dessa känslor ska komma fram när jag mår som bäst.
Precis som om det är hjärnans sätt att på mej om att jag inte ska vara allt för glad å lycklig för det kommer komma en dag där allt rasar å lyckan förvandlas till olycka..

Det spelade liksom ingen roll hur många gånger som jag får höra att han älskar mej - jag (hjärnan) vill inte lita på hans ord!?

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
     

Kommentar

Jag och lilleman har varit ute nästan en timme idag, synd att solen hann gå bort och det börjat blåsa, men det var ju kul att få komma ut en sväng :) Nu sitter han och kolla på Barnkanalen och har fikat ett sent mellis, eller som han sa: Mamma jag ...

Värken i min kropp känns som ilande knivstick.. har haft så nu hela tiden 24/7 i flera månader, förr var det bara efter ansträngning, men nu är det som sagt hela tiden :( Inte gör det bättre att det ska vara såå kallt åxå till råga på allt, men k...

Jag har inte dött, överlevde natten mot lördag, men har inte haft tid eller energin att blogga..   Men har iaf kommit på varför jag är så ofattbart rädd över att sova ensam; det har absolut inte nåt att göra med att jag är mörkrädd, för det är de...

Det där med att sova ensam är verkligen inte min grej det. Nu har jag ont i magen och känner hur tårarna inte är långt borta... :'( Hua.. Nä måste försöka slå bort det värsta och sova ett par timmar iaf. Skriver imorron om jag överlever natte...

Idag har jag och Simon myst och varit på Birsta en stund i kväll med mina föräldrar. Vi skulle ju köpa nya gummistövlar och nya skor till lilleman, mamma köpte skorna och jag stövlarna (bra deal). Efter vi hade varit på Birsta så sprang jag in...